Och jag tillåter dig att göra det eftersom jag inte har mer vett i skallen än så.
Fast du har liksom fastnat som en del i min värld, där har du funnits i snart 10 år. Jag har inte lyckats peta bort dig och problemet är väl att jag inte vet om jag vill.
Nu, när jag vet allt jag vet borde jag nog ha gjort det för längesen. För bådas skull. Vi förstör och har väl mest förstört för varandra. Att vi skulle ge oss in på att vara kompisar efter allt var väl kanske inte bästa beslutet heller.
Nu återstår bara att se vad som händer framöver. Och hur mycke mer vi kommer förstöra för varandra. Du vann iallafall kriget om vem som kunde såra vem mest. Och jag hatar dig för det. Och för allt jag borde ha gjort annorlunda. Och allt jag borde ha gjort men inte gjorde och allt jag inte borde ha gjort men gjorde iallafall. Och resten som jag inte heller kan skylla på dig och inte borde tänka på eftersom jag inte kan göra ett skit åt det nu. Egentligen hatar jag dig inte alls eftersom jag inte kan, inte så lång tid åt gången iallafall. Och det hatar jag dig också för. Känns som det skulle vara mycke enklare om jag kunde det. Men du känner mig för bra för att jag ska kunna hata dig, under en längre period.
Och det värsta är att jag fortfarande hoppas att allt kommer gå bra för dig och att du mår bra. Så lycka till med allt.
Idiot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar