I lördags joinade jag den delen av världen som sett Sex and the city filmen.
Jag och Johanna gick först ut och åt på Olerary's (vart tvungen att dricka en drink också och den var mycket god, ingen utav oss drack cosmopolitan för dom som tror det) och sen gick vi och såg filmen. Den var precis lika bra som jag trodde den skulle vara om inte bättre. Satt första tiden och var rädd att den skulle ta slut för fort sen försvann man bara in i filmen och sen tog den slut alldeles för fort men ändå vid en bra tidpunkt. Helt enkelt perfekt.
Pratade med Sara (Solle) igår (grattis igen älskling!) och vi kom fram till att det enda negativa med att ha sett filmen är att nu har man inget att se fram emot längre och nu är det verkligen över med Sex and the city. Visst, jag har hela serien och kommer köpa filmen också men det blir ändå inte samma sak. Har gått och väntat och sett fram emot den så länge och nu finns det liksom inte kvar. Men men, jag får väl se fram emot att den kommer ut så jag kan köpa den istället.
När jag och Johanna var på Oleary's och åt såg jag någon som jag inte sett på jättelänge och absolut inte var beredd på att se och det vände upp och ner på hela min värld. För det första när jag såg personen såg jag först inte riktigt vem det var och inte han heller. Sen när han vinkade och jag verkligen fattade att det var han så var det som hela världen stannade upp en stund. Har aldrig varit med om det tidigare och jag har ingen aning om varför det hände. Så nu väntar jag bara på att min värld ska vändas tillbaka och den håller sakta men säkert på att göra det. Men det är inte samma sak längre eftersom jag halvt insåg nånting som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. Livet är skumt ibland.
Ingen gatufest blir det heller. Jobbar exakt hela helgen och såna pass som inte går ihop med att man skulle kunna gå. Eller möjligtvis på torsdagen men jag känner inte för att lägga ut pengar på det. Speciellt inte när den jag helst vill se uppträder på fredagen, och då kan jag inte gå eftersom jag börjar 07.10 dagen efter och jobbar 2 pass. Men men jag tjänar ju pengar istället för att göra av med dom, jag får väl se det så.
Marie, det kommer kännas bättre. Ring när du vill, jag finns på andra sidan telefonluren. Om jag inte har jättemycket att göra på jobbet som idag när vi ringt om varandra flera gånger, men då ringer jag upp dig så fort jag kan. Puss på dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar