söndag 24 augusti 2008

Stalkern

Jag har en stalker. Jag har haft det i lite mer än 2 år. Det är den störigaste människan som går i ett par skor. Han är helt övertygad om att det ska vara han och jag och han vägrar lyssna på vad jag säger. Jag svarar aldrig när han ringer och jag svarar aldrig på hans sms. Han har lyckats få tag på mig 2 ggr, den ena var när han ringde från skyddat nummer och jag trodde det var pappa (har slutat svara när det är nån som ringer från skyddat efter det) och den andra gången var när han ringde till mig med telefonkort så det såg ut i displayen som det var nån som ringde från utlandet, och eftersom jag har en kompis som inte bor i sverige så trodde jag att det var han.

Han har aldrig hotat mig eller nåt han är bara extremt obehaglig. Han har dessutom sagt till en av mina kompisar att han vill/ska ta med mig till hans hemland. Det kommer aldrig hända, iallafall inte om jag får bestämma. Han dyker upp överallt och kommer han på stan brukar jag aldrig stanna. När jag satt i en bil och väntade på mamma och han självklart råkade gå förbi så stannade han och bara stog och stirrade tills jag kände att jag var tvungen att öppna bildörren. Jag satt på passagerarsidan men hade jag suttit vid ratten hade jag kört därifrån, även fast jag inte har nåt körkort och det var mitt på dagen i stan. Han frågade det vanliga:
"Varför svarar du inte när jag ringer?"
"För att jag inte vill"
"Jag vill lära känna dig. Jag vet att du är rätt för mig. Om du ger det en chans kommer du känna det du också. Jag vill bjuda dig på middag. Du kan komma hem till mig eller jag hem till dig. Det handlar inte om sex, jag vill bara lära känna dig. Om du ger det en chans kommer du börja tycka om mig som jag tycker om dig, bla bla bla bla bla bla. Vad säger du?"
"Jag vill inte"
Just ja, han pratar bara engelska. Han är från afrika, det är allt jag vet.
Sen kom min mamma och räddade mig och vi åkte därifrån.

Nån dag efteråt träffade han en kompis till mig (som jag brukar vara med ofta och som jag har varit med många gånger på stan när stalkern har dykt upp) på bussen som han vet att jag känner. Kompisen skulle hem till mig. Stalkern brukar kliva av i skönsberg men eftersom min kompis inte skulle av där så klev inte han heller av där. Även fast min kompis sa att han skulle till en annan person så klev inte han av förrän min kompis klev av, som förstog att han skulle göra så och klev därför av en busshållplats efter min. Sen sa han hejdå till stalkern och gick in i nåt hus bara, väntade ett tag, och sen kom han hem till mig.

Och efter ett tag när jag skulle åka ner på stan för att åka ut till mamma och pappa så klev han självklart på samma buss. Bussen var lång och jag sjönk ner i sätet så mycket det gick utan att ramla ner på golvet men det funkade självklart inte så han satt sig bredvid mig.
"Jag ringde dig"
"Jag vet"
"Du svarade inte"
"Jag vet"
"Varför?"
"För att jag inte vill prata med dig"
"Jag vet inte vad jag ska säga"
"Du behöver inte säga nåt!"
När vi kom ner på navet så tog jag mig därifrån så snabbt jag kunde.

Sen har det varit lugnt. Han har ringt en gång (om det inte var han som ringde från skyddat) och har skickat ett sms. Jag har bestämt mig för att jag inte ska bli lika nojig som jag blev första svängen då han höll på som värst. Först var han på mig jättemycket och sen blev det lugnt ett tag och jag trodde att han hade lagt ner tills han började om igen. Första gången blev det så att det blev jobbigt att gå ut, han sa en gång när han ringde (och jag svarade eftersom jag trodde att det var nån annan) att han stog utanför mig och att om jag kollade ut skulle jag se honom. Då kontrollerade jag så att jag hade låst dörren. Men så tänker jag inte tillåta att det blir igen. Han har gjort och sagt en massa mer saker men ska jag räkna upp allt så blir det för många och långa inlägg. Så tills vidare blir det här det som bjuds.

1 kommentar:

Anonym sa...

Oj gumman det lät inge vidare det där du.. Men vad bra att du inte låter honom skrämma upp dig alltför mycket. VIlket jävla folk det finns...
Tänkte bara berätta att min mobil har gått sönder :( Hehe jag träffade din bror efter att jag pratat med dig i lördags, han var en aaaaaaning sne kan jag lova;)
Ha det bra vännen vi ses o hörs snart! kram /therese