måndag 31 januari 2011

Jag förstår verkligen inte

Det gör ändå ont och jag förstår inte varför.
Jag vill verkligen inte att det ska det och eftersom jag inte förstår varför har jag ingen aning om hur jag ska bli av med den känslan.
Det kändes ingenting igår och inte före det heller men nu gör det det, mycket.
Förhoppningsvis försvinner det av sig självt.

Smärta.

söndag 30 januari 2011

Så synd om dig, eller?

Om det inte var för att du är totalt jävla menlös för att inte tala om ego skulle jag tycka synd om dig.

Fina välvalda ord

You should know better then to fuck with me!

Tell the devil I said ' hey ' when you get back to where you´re from.

Haha STICK!!

25/1

I tisdags var jag ledig och hade en så sjukt rolig dag tillsammans med Maria N.

Maria hämtade mig kl. 10 och när jag kom ner till bilen hade hon en del pant så vi bestämde oss för att hämta min också. När vi körde runt huset och upp mot vägen så körde vi fast och efter 25 minuter och en hjälpsam gubbe kom vi äntligen loss.
När vi kom ut till birsta åkte vi först på ikea. Jag skulle väl ha 3 saker och Maria skulle ha några saker hon också men vi båda kom självklart ut med mycket mer än vad vi skulle. Maria hittade dessutom ett bord hon skulle ha som vi var tvungen att vänta med eftersom vi kom fram till att vi hade för fullt i bilen. När vi kom tillbaks ut till bilen undrade vi lite hur vi skulle få in allt med all pant. Jag hade kanske 8 påsar pant och Maria hade väl 4 eller nåt. Vi flyttade runt lite och fick in grejerna vi hade köpt och bestämde oss för att handla grejerna till Marias jobbfest och sen äta innan vi handlade mat och åkte på skopunkten. Jag ska ju absolut inte handla när jag är hungrig för medans Maria bara handlade grejer till jobbfesten lyckades jag handla en massa skit för 200 spänn, en aning onödigt. Sen åkte vi på willys och blev äntligen av med panten och där köpte vi i stort sett bara mat. Jag hade ingen aning om vad jag skulle ha men lyckades ändå få ihop bra med mat och en aning för mycket glass. Maria hade glömt handlarlistan hemma och lyckades ändå få med allt hon skulle ha, mycket bra gjort. När vi kom ut från willys möblerade vi om i bilen igen och fällde ner sätena så vi skulle få in bordet som vi efter willys åkte på ikea och köpte och vart tvungen att flytta om i bilen igen. Sen var vi less och åkte på max och käkade vilket var behövligt då humöret började svaja. Skopunkten var det sista vi åkte på, man sparar ju det bästa till sist och jag står fast vid att man inte kan ha för mycket skor, men jag hittade inget jag kände för att köpa där. Maria köpte 2 par skor och sen bar det av hemåt. Då var nog klockan 16, så mellan 10-16 var vi på ikea, öb, willys, ikea igen, max och skopunkten, inte effektivaste dagen kanske men vi fick iallafall med oss det vi skulle, förutom en ram som Maria råkade ställa ifrån sig nånstans inne på ikea.

Tack för en rolig dag tjejen!

måndag 24 januari 2011

Grattis Anna och Tomas 1/1-11!

Nu får jag ju dessutom offentliggöra att Anna och Tomas har förlovat sig.
Så himla roligt!!
Världens största grattis min älskade vän!
Älskar dig!
Massa pussar och kramar!
Anna Anderson & Tomas Åsberg
1/1-11!
:)

Dag 2

Blev ingen träning då heller. Jag klev upp vid 12 och flyttade mig till soffan och sov 2 timmar till. Förmodligen inte så smart men skönt var det. Resten av dagen gjordes inte ett skit. Åkte ner på stan och handlade lite mat bara.

Jag vet att du förmodligen inte kommer tycka om det här men natten mellan 19-20 var den bästa som jag kan minnas på länge. Bättre än gatufesten, fast det var ju ett tag sen så jag kanske inte kommer ihåg det så bra som det var, visserligen var ju det 2 nätter men det var ändå inte lika bra som den här natten. Det är jag rätt säker på. Längesen jag hade en så sjukt bra natt, så tack för det! ;)

onsdag 19 januari 2011

Dag 1

Första dagen ledig av 2. Hittills har jag varit på stan och käkat lunch med Maria N och ikväll ska jag fika med Sara E. Först tänkte jag träna också men jag tappade helt suget, får väl göra nånting åt det imorron. Störigt att när man för en gångs skull får till maten så tappar man suget helt att träna. Fast det kan säkert ha nånting att göra med hur jag tycker det går på jobbet. Efter det har jag knappt nån ork kvar.

I fredags tränade jag iallafall yoga på jobbet och jag tror aldrig jag har känt mig osmidigare nån gång i hela mitt liv, men det var iallafall roligt. Det skulle jag lätt kunna göra om fast hellre på jobbet än på gymmet för dom som tränar yoga på golds har förmodligen gjort det länge. Lotta som höll i yogan på jobbet var jättebra. Efter det bubblade och bastade vi, det var jätteskönt. Synd att man gör sånt så sällan. Det är skönt att bara duscha och basta men det gör jag nästan aldrig heller även fast jag kan göra det på gymmet. Jag får se till att göra nånting åt det.

Kom att tänka på att jag inte lagt ut några bilder från Johan och Bias bröllop än, får se till att göra nånting åt det. Bästa och finaste som hände under 2010.

tisdag 11 januari 2011

" Du ska vara glad att du har ett jobb "

Det måste vara den klart störigaste kommentaren som finns. Ja jag är glad att jag har ett jobb! Så om jag har fattat det rätt så funkar det så att eftersom jag har ett jobb så finns det inget jag kan vara missnöjd med eller tycker skulle kunna vara bättre. Näe för jag har ju ett jobb och det är allt som räknas.
Förstå mig rätt mitt jobb är bra på jättemånga sätt men man måste fortfarande kunna ha saker att anmärka på. Om det dessutom är saker som fler än jag har anmärkt på så är det alltså fler som är missnöjd. Jag skulle vilja höra någon säga så till dom, "du ska vara glad att du har ett jobb".

Min första lediga dag spenderades genom att vakna ännu senare än igår, nåt jag verkligen måste sluta med. Sen hann jag bara vara hemma och äta innan jag gick och tränade. Gick gjorde jag enbart för att jag missade bussen och hade sällskap av Elin i örat. Jag konstaterade rätt snabbt att jag måste sluta ta 2 veckors (eller om det kanske är ännu längre) pauser mellan gångerna jag tränar för det är stört jobbigt att komma igång igen. Det ska bli intressant att gå imorron eftersom jag tränade body pump idag och envisades med att ha samma vikter som när jag slutade. Haha, inte mitt bästa beslut kan jag tänka mig eftersom jag känner av mina ben och armar redan nu. Det värsta är ändå första spinning passet för det känns som det går så trögt och passet efter när man ska sätta sig på sadeln igen och man har ont i arslet efter förra gången. Just då är den sadeln det mest obekväma som finns. Självklart släpper det efter ett tag men när man sätter sig första gången efter första passet undrar man lite hur man ska fixa en timme på den där obekväma grejen.

Tv'n nästa.

måndag 10 januari 2011

Trött som en knasboll

Jag är trött som en knasboll. Jag somnade inte förrän 3 inatt och av nån konstig anledning vaknade jag inte förrän 13.30 idag. Jag trodde jag skulle smälla av när jag såg vad klockan var. Jag vet inte om jag har sovit så länge nångång och jag tycker inte alls om att göra det. Supporten var däremot mycket nöjd med min insats och sa att det var helt ok om jag skulle sova i ett dygn. Det råkar vara så att det är världens tröttaste människa.

Annars mår jag ganska bra. Förut kändes det lite som att jag delats till 2 människor och att den andra delen sprungit så långt i förväg att jag tappat bort den, på ett väldigt negativt sätt, men nu börjar jag känna mig lite mer hel igen. Det är en väldigt jobbig känsla att tappa bort en del av sig själv, det är dessutom väldigt svårt att beskriva den. Dom som nångång varit sjukskriven och mått som jag mådde då förstår nog. Skillnaden är bara att då har man tappat bort sig själv helt och hittar inte tillbaks till sig själv, plus att man nånstans grävt så långt ner när man letat att man inte vet hur man ska ta sig tillbaka upp igen. Det låter förmodligen jättekonstigt men det känns lite så. Dom som aldrig upplevt det ska vara mycket glad över det.

Om jag kunde göra precis vad jag ville skulle jag ta semester och göra allt jag inte hunnit med på flera år. Åka till stugan (fast då måste det vara sommar), hälsa på Elin i samma sväng och umgås med henne, åka till Johan och Bia och umgås med dom och med min underbart söta brorsdotter Ebba som jag inte träffat sen i juli, umgås en massa med min kära mormor och morfar, åka till Sara och umgås med henne tills vi vart less på varann. Och ja, jag är bitter!

Som min kära pappa sa när jag höll på att gå under, man ska ha ett jobb för att leva inte leva för att jobba.
På vissa arbetsplatser verkar det inte riktigt förstås, men det är säkert lätt att sitta högre upp och bestämma hur andra ska jobba när man slipper göra det själv, speciellt när man får vara ledig helger, röda dagar osv.

Sjukt bra låt som jag inte visste om jag tyckte om först och sen blev beroende av;
Bruno Mars - Grenade

måndag 3 januari 2011

Bästaste Sara!


Hur jag vill att en kille ska vara

Jag tänker inte skriva snäll, rolig osv för den som vill ha en dum och tråkig kille måste ha blivit tappad i golvet lite för många gånger när dom var små.

Men:
- ÄRLIG!
- Ska kunna prata, vara öppen.
- Kunna lyssna.
- Ska kunna finnas där när nåt är jobbigt och trösta när man är lessen.
- Hjälpa till utan att klaga eller sucka.

- Be om ursäkt/säga förlåt utan att försöka komma med tusen bortförklaringar först.

Sen kommer jag självklart för tillfället inte på nåt mer. Däremot så har jag redan kommit på 2 som inte riktigt passar in i beskrivning, en av dom flög all världens väg på engång.

I´d rather slip and fall in shit then fall in love with you!

Nu ska jag försöka städa för tusende gången, det är verkligen inte det roligaste man kan kan göra.

Hård sanning

Och jag menar det. Vill du inte veta ska du inte läsa det här inlägget.

Det här kan du utgå ifrån, varje gång du ljuger så vet jag om det. Det kan ju ha att göra med att du är totalt värdelös på det. Blir det här året inte bättre än förra (speciellt från augusti) är du inte kvar i mitt liv om ett år. Jag tänker inte säga att jag inte skulle sakna dig för då ljuger jag, och jag vill inte vara som du.
Jag förstår om du känner dig uthängd i min blogg men det får du faktiskt ta, hade du kunnat vara som en vanlig människa hade du inte haft det problemet. Dom enda som ljuger lika mycket, och speciellt så ofta som du gör, är mytomaner.

Så länge du ljuger kommer jag (fortfarande) aldrig öppna mig mer för dig, snarare tvärtom. Det konstiga är att du inte verkar förstår det. Efter så här många år så skulle man ju kunna tro att du ska vara den som vet mest om mig men så är det inte och du borde förstå varför. Jag håller med om att kommunikation är viktig och att jag inte är speciellt bra på det när det gäller dig, men jag ser ingen anledning att försöka om du ljuger för mig, för hur bra blir den kommunikationen då?

Jag vet att du försöker visa att du bryr dig, jag märker det ibland iallafall. Men dom gångerna du gör det mest är när du har gjort nåt förbannat jävla genomkorkat och vore det inte enklare att bara inte göra nåt förbannat jävla genomkorkat och slippa försöka en massa?

Du sa nästan att du älskade mig som kompis (du sa det inte eftersom jag stoppade dig för att jag inte visste vad jag skulle säga tillbaka,så nu vet du varför jag gjorde det, om du undrat) men hur ska jag kunna ta det seriöst när du säger det till rätt många?
Jag vet att du inte tycker att du gör det (men det har du ju också ljugit om), men så länge jag har sett dig skriva det till olika tjejer så har du fortfarande gjort det. Antingen tar du det inte seriöst (och då är det bara taskigt att skriva det) eller så vet du inte vad det betyder. Till mig får du iallafall inte säga det förrän du vet vad det innebär och är villig att visa det. Jag vet inte om du nångång har sagt det till nån kompis men jag vill ändå inte att du säger det förrän du menar det, för en sak kan jag lova dig, det gick inte in i mitt huvud och kommer förmodligen inte göra det förrän en del saker är annorlunda. Det första som måste ändras är lögnerna, dom måste bort helt, annars är det inte ens nån idé att försöka.


Jag hade kanske kunnat försöka säga allt det här till dig men vi hade förmodligen slagit ihjäl varann verbalt innan jag hade kommit halvvägs och jag är mycket bättre på att skriva än att prata.

Nyårsafton

Efter jobbet på nyårsafton blev jag hämtad av Abo och vi åkte till resten i bredsand.
Det var jätteroligt att träffa alla igen, speciellt Sara såklart, men alla andra också. Man känner sig alltid så välkommen och uppskattad varje gång man träffar det där gänget och det är skönt att få känna så och det är alltid lika roligt att träffa dom.

På 12 slaget gick vi ut och skålade i champagne och kollade på lite fyrverkier och knäppte nåt förmodligen inte så fint gruppkort sen höll vi på att frysa arslena av oss så vi gick in igen. Vid 01.30 tiden drog jag och Abo oss hem igen. Även fast det blev en kort nyårsafton så var den jättebra. Det är visserligen svårt att misslyckas i det där sällskapet.

Sara, älskar dig. Tack för en toppenkväll!